baby momma
Ibland funderar jag på om vi som är födda på 80-talet blev illa behandlade av våra föräldrar. Glömde de oss ofta på stormarknaden? Klädde de inte på oss ordentligt på regniga dagar? Något måste de ha gjort för att få oss att känna oss...bortglömda. Inte speciella. Som en unge i mängden (dock inte jag, jag hade en keps med texten "Det bästa som finns" på).
Jag undrar om det är därför som folk i min generation döper sina ungar till fullkomligt idiotiska namn? Så att deras lilla yngel aldrig ska känna sig bortglömt och ospeciellt. För hur förklarar man annars namnval som Nimla och Belma? Tänk dig att vara 16 år och heta Belma. Jag. Dör. Tänk dig att vara 27, ha passionerat sex och din partner stönar "ååh NIMLA". Man måste tänka på att ens barn ska leva ett funktionellt vuxenliv. Inte bara se gulliga ut när de är ett och ett halvt och har en mössa med öron på.
Kommentarer
Trackback
