disco2000

Jag blir så trött på mig själv när jag lägger upp såna listor.
Det känns inte jag.

Eftersom att vi åker 9 imorgon säger jag GOTT NYTT ÅR och vi ses 2010!

Annandagen var bästbästbäst!
Vi hängde hos mig innan det var dags att åka ner på stan, Hanna Jansson var med den lilla foxen (!), vi hade årets roligaste dance-off innan giget och innan det kom massa folk. Sådant kräver ju sitt utrymme..

Eftersom att jag är grym hade jag lyckats knipa två av de tio platserna på vip-listan som fanns; en till mig och en till Jess och, ja, det känns så jävla bra att inte behöva betala för saker. Spelningen var grym och jag gillar att jag har fått tillbaka min kärlek till att alltid stå längst framme vid scenen! Den dog ju tillfälligt där på P&L i samband med The Sounds och galna fjortisar...
Fast Jess, jag saknade dig där framme, det är ju lite av vår karriär ;) Naughty!

I fredags chillade jag hemma. Kollade på Morden i Midsomer och käkade, jag minns inte vad men jag minns att det var gott.
Stan på lördagen med Jess och Linn. Försökte hitta nyår/jul/everydayoutfits men misslyckades fatalt så jag plockade på mig en mascara och en foundation (som jag inte haft i min ägo på ett halvår) istället.
Sedan tog jag bussen till mormor och åt jättegod soppa och lax, busade med Sagasöt och hånade bakfull kusin.

Runt sju samma kväll samlades vi hos Linn och planerade Vemdalen. Åh, det kommer bli så grymt! Vi har världens bästa inköpslista och ännu bättre planer. Jag drack vitvinsglögg med vaniljsmak, som var ljuvlig men i alldeles för liten flaska, innan vi åkte ner till å.

Jag hade hatt. Igen. Lördagar är min hatt-dag från och med nu, tror jag.

Utdragen bakislunch/fika igår och idag har jag typ hur mycket som helst att göra. 3 dagar kvar till jul och jag har inte köpt en enda julklapp. Jag älskar mig själv.

Om jag någonsin skaffar katt igen, så ska det vara en sån här.
Som en alldeles egen lite leo, ser ni?
Jag skulle döpa honom till Johnny Rotten.

pics fashiontoast

Jag funderar så mycket över Västerås och hur livet här egentligen är. Vi klagar så mycket på att det inte finns något att göra, inga möjligheter, ingen shopping, ingenstans att äta, inga bra bussförbindelser, inga vackra ögon och inga dansgolv värda namnet. Det är inte så litet att det känns okej att förslappa sig själv till småstadsbo, men det är inte heller tillräckligt stort för att vi ska känna oss urbana.
Vill du ha ett nytt jobb inom ett helt annat område än det du har nu så är det svårt att få in en fot någonstans, såvida du inte känner någon. Och i en stad där alla vet allt om varandra blir du förvånad över hur få du faktiskt känner.

Nu ska de stänga min gamla högstadieskola, lokalerna där jag lade grunden till hela min identitet och kanske också platsen som bäst förkroppsligar Västerås. Det är inget fel på det stora hela, men det är fortfarande lite trångsynt och lite för nedlåtande mot dig som inte är tillräckligt hårdnackad.
H sa, näst senaste gången han var här, att han gillar "småstadslivet". Att han tycker att min stad är charmig, nästan pittoresk.
Men jag vill inte kalla det småstad. Jag vill kalla det nästanstad.
Vi är nästan där.

Vi gör vad vi kan för att överleva snålblåsten i våra bostadsområden. Ibland innebär det att vi flyr någonstans där ljusen är tända längre, och där gatorna känns oändligt kantade av tillfällen. Jag ska själv göra det snart, men jag lovar att jag kommer att skruva lite obekvämt på mig när jag står i baren och väntar på min tur. Jag kommer att känna mig lite malplacerad, ja. För erkänn att det känns lite för enkelt i huvudstaden? Allt bara finns där serverat. Visst gillar vi lite att skjutsa varandra på pakethållaren i uppförsbacke? Visst gillar vi att armbåga oss fram?
Innerst inne tycker vi nog om våran stad precis som den är. Annars hade vi väl förändrat den för längesen, eller hur?

Åh, meh, ah! Gud, jag är så glad fastän jag var så bakis att jag inte kom ur sängen förrän klockan två och fastän min hals har bestämt sig för att ta kål på mig. Igår fick jag något så tjusigt som en överraskningsfest!
Jessi lurade mig till Varda (jag trodde att vi bara skulle ta ett glas med hennes mamma+vänner) där typ alla redan väntade med presenter och bullar och partyglasögon. Naughty!
Jag fick till och med en pepparkakscupcake med blå glasyr och ett ljus.
Tänk vad fint att jag bestämde mig för att klä upp mig innan jag åkte ner på stan, jag hade faktiskt hatt dagen till ära.

Efter en öl på Varda gick vi tillbaka till Jess igen och sen till å. Jag fick en relapse och hällde i mig två White Russians, så magen mådde inte så bra när jag gick och la mig...men vad gör man inte för festlighetens skull?
Jag kan inte säga enough hur fint allt var. Alla var så snygga också!
Fan vad snygga ni är!



Annars klippte jag mig i fredags. Det blev kanske lite väl kort den här gången, men what the fuck, det växer så fort ändå. Fast jag hade börjat trivas i Lady Diana-frillan med håret lite bakom örat och luggen lagom kokett över ögat. Jag kanske ska bli dam, varför inte?

Blä, halsen gör så ont.

Jag är så trött på det här nu.
Den här levnadsstandarden är inget jag är van vid. Jag är konsument ända in i själen, damn it!

Först, grattis alla Annor på våran namnsdag!
Second, grattis mig på min födelsedag!!

Jag har en fin känsla i hela kroppen och tänker fira mig själv på tusen olika sätt idag. Det första blir att lägga upp bilder som gör mig glad, nästa blir att göra mig fin och sen ska jag unna mig glass, tror jag.






Daisy, shoes, Audrey, Edie

Idag tänkte jag hylla Ms. Ekvall och hennes blogg genom att låna hennes trademark för några sekunder.
Självklart talar jag om matbloggen! Fast jag plockar ner det till min nivå (hoppas det inte gör något Anna) och tipsar om...nudlar! Blue Dragon, märket som gör kokosmjölk och andra asiatiska grejer, har börjat med snabbnudlar i massa roliga smaker. Typ Won Ton, Chow Mein, anka och annat kul. De är ljusår godare än den vanliga skiten man annars tvingar i sig.

Härmandet har ingen hejd idag för jag tänker fortsätta med att gnälla lite. Fast, återigen, på min egen bagatellnivå. Vissa saker gör mig bara så jävla trött, och ibland måste jag få ur mig det so here goes nothing;

Svenska modebloggare. Har ni inte ätit upp era egna leggings-med-oversize-tröja-kombos än? Tröttnar ni inte på eran egen armé av folk som ser ut som att de "just klivit ur sängen men är snygga ändå"? När ska ni börja skapa? Det finns, enligt mig, en enda svensk modeblogg som håller måttet och det är NioTillFem. Sedan kanske det finns två, max tre, till som kommer med schyssta ideér ibland.

Hoffmaestro & Chraa. Störtsköna, men jag är så jävla trött på era låtar nu. Enough already med att sinka nya skivan! FRIGÖR MUSIKEN! Och snälla, börja göra ordentliga videos igen. Typ som den till Young Dad. Jag vill inte se tacky jävla förortsbrudar och deras tacky jävla arslen till i övrigt väldigt kreativ musik. Det drar ned helhetsbetyget.
Och självklart är jag medveten om att ingen i Hoffmaestro läser det här, jag är inte född igår.

Vädret.

Nu är jag sådär pank igen. Sådär så att det gör ont.
Jag skyller på Topshop och ICA Maxi (där jag spenderade 30-40 spänn om dagen på kaffe och mackor när jag jobbade) den här gången.

Det här är ingen främmande situation för mig, jag är liksom expert på att vara pank. Hell, jag är till och med pengalös när jag jobbar heltid! Skillnaden nu är att jag inte vet vad min nästa inkomstkälla ska bli.
I somras jobbade jag inte, men ändå lyckades jag gå ut flera kvällar i veckan och åka på festival. Jag förlitade mig mest på skatteåterbäringen, som var rätt trevlig, och mina snälla föräldrar.
I början av hösten blev jag beviljad Alfa-kassa från datumet jag slutade på VLT och hann få typ 3 utbetalningar innan jag började plugga och fick CSN-pengar istället. För tydligen kan man inte få både och..

Fast nu är jag snart klar med pluggeriet. Vad fan gör jag nu? Lek med tanken att jag inte får jobb förrän om 4 månader, vad ska jag leva av fram till dess? Jag har ca 200 dagar kvar som Alfa fortfarande är skyldiga mig ersättning för men om det betyder att jag måste ansluta mig till Arbetsförmedlingen igen för att få dem, så säger jag nej tack. Det går jag helst inte igenom en gång till.

Ja ja, first things' first, jag har en avlöning i december att se fram emot.
It's all in the hustle.

Den som lever får se, sägs det ju.

Jag gissar att slutdestinationen för somliga blir BMB ikväll.
Vill så inte vara i era klackar just nu! Eller, ja, senare ikväll.
Nu är det väl för tidigt för festligheter?






Ps. Ge mig 19/12. Jag vill utforska nya hörn och ställen där svettpärlor kan bildas. Vill kliva genom en dörr och inte veta vad som väntar mig.

Somnade innan idol ens var slut igår. Slog på text-tv för att se vilka som gick till final det första jag gjorde när jag vaknade imorse. Eget liv, vad är det?
Halv åtta tog jag ut hunden på promenad, inte en själ var ute och det är typ det bästa jag vet. Att bara ha gatorna för sig själv. Hunden så också dead pleased ut, han gick runt och smilade hela tiden!
Frukost, kolla på ett reportage om amerikanska kolgruvor på tv och sedan promenad med Jessi vid 10.

Nu har jag precis ätit och ska diska undan innan jag gör mig redo att möta en mer befolkad värld.
Klockan är 12:08 när jag skriver det här. Det känns som mycket mer.

Jag har blivit allergisk mott barrväxter, sa doktorn idag. Då är det inte så jävla praktiskt att kränga dörrkransar och tallris så jag var såklart tvungen att sluta. Hälsan först, alltid hälsan först.

Jag går på Tavegyl och  fick även "chocka utslagen" med 10 cortisontabletter tidigare idag. Utslagen ser ut som sjuka bett, kliar som fan (utan medicin) och täcker mina lår. Fetching, don't you think?

Anywho, nu ska jag se Glee för första gången. Men bara för att de ska göra dansen till Single Ladies med fotbollslaget. Hysteriskt!

Ah, på tal om fotboll så ser jag att tjejerna ravar över Ibracadabra-låten. Jag har inte lyssnat än. Men jag ska ikväll. LOVAR!