troubled
Vill bara sjunka ned i sängen tills den här veckan är slut. Så fort det blir kväll känns det bara tung och jobbigt i kroppen. Och jag känner mig så ensam. Jag skulle så gärna träffa mina kompisar och göra något trevligt i sommarkvällen..men jag törs typ inte. Jag känner mig liten och svag när dagen tar slut. I förmiddags ångade jag på i rocklundaspåret som att inget kunde stoppa mig. 5km plus styrka, svetten lackade min panna och nacke och jag levde. Efter det satt jag på balkongen och tittade på svalorna. Helt harmonisk. För ungefär två timmar vände det. Precis som att det vände igår. Stannar han utomlands längre än planerat vet jag inte vad jag gör. Jag behöver hans stöd just nu. Ibland vill man bara gråta rakt ut.
Kommentarer
Trackback