smulor

Ett dygn utan rösten med stort R känns för mycket. Eller, tja, en dag för jag hörde den i en sömnig dimma imorse. Känner det i hela kroppen. Som en skakning, som en klump, som ett blodtrycksfall. Snälla köp en telefon! Jag skulle kunna cykla staden runt för att få se honom just nu. Det enda som hjälper är att lägga sig tidigt och läsa Bridget Jones Dagbok. Om och om igen. Jag vill aldrig vara utan såhär. Jag vill ha omedelbar access.
Dagdrömmsrusig av tanken på att ett nummer jag inte har inlagt ska ringa och att det är hans nya nummer och hans röst och...hans ord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0