frustration
Det finns inga gränser för hur mycket jag, innerst innte, hatar kvällspressen. Jag vill bita mig själv så jävla hårt varje gång jag plockar upp en Expressen om den ligger framför mig. Det är bara så jävla enfaldigt och ovärdigt att jag mår illa. Sedan inser jag; det är inte tidningsstackaren det är fel på, det är hela jävla mänskligheten.
Tack för mig.
Tack för mig.
Kommentarer
Trackback