way too many

Det är för mycket rundgång i huvudet just nu. Jag önskar att jag hade Professor Dumbledores minnessåll (nörd, jag vet) och kunde dra en tanke i taget ur tinningen. Se dem från ett klarare perspektiv lite senare.

Jag läser vuxensagor om kvällarna, på gammaldags engelska med ord jag aldrig hört talas om förut. Tanken var att jag skulle koppla av med de här sagorna men istället ger de mig mer att tänka på. Jag borde inte klaga för säkerligen betyder det att det är bra skit jag läser. Nu kan jag inte lägga ner dem för det är bara kassa deckare jag slutar läsa mitt i.
Det var inte ens det här jag skulle skriva om egentligen. Du ser.

En födelsedagspresent (eller fyra) borde inte vara ångestframkallande, men jag förstår inte varför man inte bara kan önska sig en enda liten sak? Det behöver inte vara en specifik produkt ens. Det räcker att peka åt ett område av saker. Jag skulle vilja vara säker på att åtminstone EN sak blev rätt! Får ont i magen när jag tänker på det.
Jag vill göra det perfekt, aldrig med skavanker eller misstag. Jag vill inte riskera att stå framför någon och vilja sjunka genom jorden. Då struntar jag hellre i det helt och hållet.
Det gäller allt jag gör.

Nu vill jag gråta lite, men det är av helt andra anledningar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0