kort bara

En så bisarr tanke som att man helt enkelt får svälja vad livet ger en och hoppas att man inte får salmonella, slår mig allt som oftast. Ibland känner man sig ensam, ibland är man flat broke, ibland domnar ens läppar bort för att man aldrig ville sluta kyssa någon, ibland sitter man i en taxi och sjunger för högt till radion med världens bästa vänner och ibland vill man bara spendera tid med sin rostmacka och Mr. Potter.
Allt det här (och mycket, mycket mer) är liksom bara en del av livet. Och vet du? Allt som har med livet att göra är så jävla fint. På riktigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0