disco2000

Snart är skolan slut. För alltid.
Jag skäms lite över mina betyg samtidigt som jag inser att det är för sent att gråta över spilld mjölk.
Varför har det då blivit som det har?
För att skolan trycker ner mig.
Den får mig att må dåligt när jag kommer hem. Att tappa lusten att läsa och därför också att plugga.
Den får mig till och med att tycka illa om mina vänner.
Inte statiskt utan bara i stunden.

Enkla ord och meningar kan få mig att börja gråta i skolan. Det som kändes underbart dagen innan känns hopplöst innanför de där väggarna.
Jag hatar att gå upp på morgonen för att gå dit. Jag hatar att öppna den där alldeles för tunga dörren, att gå till mitt skåp, att ha lektion och att lyssna på det meningslösa pladdret som strömmar emot mig överallt.

Jag önskar att jag hade fått gå i en liten skola bara för mig själv. Så jag hade fått lära mig saker på egen hand, ostörd, och umgås med alla efteråt.
När jag gick i högstadiet ville jag bo i skolan. Jag brukade önska att den var ett internat. Så mycket tyckte jag om folket där.
Det är inte det att jag hatar min klass, eller alla andra.
Jag vet egentligen inte vad det är. Jag hatar skolan bara.
Hat.Hat.Hat
Ska bli skönt att slippa.