disco2000

När jag var fjorton kunde jag sitta i min säng, med öppet fönster och lyssna på regnet en hel natt utan att sova. När jag var fjorton grät jag när folk sjöng om kärlek jag aldrig upplevt, och jag målade ögonen hårt med kajal.

När jag var femton färgade jag håret rosa och tryckte säkerhetsnålar genom örsnibbarna. Frenetiskt rev jag sönder alla jeans jag ägde och inhandlade mina första par Converse. Jag grät på Kurt Cobains dödsdag och köpte skivor med kassa liveupptagningar från Sex Pistols-gig. Jag träffade min första pojkvän, han hade en orm med ett gubbnamn och det höll i exakt ett sommarlov.

När jag var sexton köpte jag en sån där ful dunjacka och gjorde mitt bästa för att passa in på Samhäll Jag färgade håret svart och hade halsband varje dag. Och UGGs, eller iaf kopior.
Sen bytte jag linje och blev kär i en pojke som åkte skateboard och hade nitbälte. Så jag föll tillbaka lite i gamla spår, men mer förfinat och mer modernt. Jag satte en Ramones-pin på jackan och rökte ganska mycket.
 
När jag var sjutton var mitt hår jättelångt, nästan till stjärten. Jag hade randiga linnen och säckiga jeans. Eller svarta stuprör. Då träffade jag en blond, äldre pojke som möblerade om i mitt liv. Han lös upp tillvaron helt enkelt. Jag började lyssna på Pearl Jam och A Tribe Called Quest bla. Och Babyshambles.
Sedan köpte jag fodralklänningar(randiga) och ballerinaskor och trodde att jag var fransk. Jag fick jobb som Ung-reporter på VLT och var stolt som en tupp.

När jag var 18 fick jag en fest i present. Jag kapade av mig håret och gick ner massa i vikt. Jag köpte en jacka av Kashmir och lärde mig gå i klackar. Jag blev vuxen. Åtminstone trodde jag det.
Våren spenderade jag lite för mycket med min pojkvän och lite för lite i skolan. En kväll blev jag alldeles för full på champagne och skrattade mig själv till sömns mitt emellan två som somnat för längesen.
Jag lästa Bob Dylans bok Tarantula och såg Requiem For a Dream för första gången. Jag och min karl gjorde slut och jag började trean. På hösten sa jag upp mig från mitt jobb jag landat på donken i maj samma år och föll för fel pojke om och om igen. Han hade en dvd-samling som jag älskade och hår man blir retad för som barn och älskad för när man är tjugonånting.

Sedan kom vintern och jag fyllde 19. Någon månad innan hade jag lärt känna någon med rakat hår och tatuering. Någon körde sin frukost i mixern och sin bil lite för fort. Han lös upp vintermörkret och senare tackade jag honom för det. En sån där människa man är så glad över att man ens träffade.
Det var också vid den här tiden jag började konsumera skor som en galning. Höga, högre, högst. Jag letar fortfarande efter den perfekta klacken, det är sant.
Efter årsskiftet tog jag upp kontakten med han med håret igen. Han hade en resväska full med coola saker från New York, jag hade carmex med körsbärssmak och det hände att vi kedjerökte i hans säng och kollade på Twin Peaks. Jag åt sällan när jag var med honom.
Jag ville helt plötsligt klä mig nittiotal, vilket resulterade i att mina t-shirts klipptes av till magtröjor.

Och där är vi nu. Jag letar efter högre skor och köper korta tröjor. Ibland har jag glasögon också.
Jag snobbar gärna och säger att jag hatar amerikanska filmer, även fast jag gråter till Pretty In Pink. Jag låstas fortfarande att jag är fransk ibland. Och gör konstiga grejer med håret.

Jag har haft en sjuhelvetes vår, och tagit studenten på det.
Jag är förälskad i en pojke som är yngre än jag själv, men som ändå får mig att känna mig sådär lugn och säker.
Han spelar gitarr fint och sjunger ännu finare, och jag längtar tills jag ska dansa till hans musik. Inte för att jag inte redan gjort det flera gånger, men inte på samma sätt.
Och det är inte samma sak, vi har känt varandra i ett år. Haha.