disco2000

Jag har på senare tid börjat känna en oförlarlig längtan efter att ha fina blusar på mig till vardags. Och funderar på att införskaffa en sån där bra cellulitkräm från Clarins.
Jag känner mig knappt sugen på att gå ut på krogen när helgen kommer och orkar inte längre göra en grej av att vara full. Alltså, jag orkar inte prata om att vara full eller se fram emot att bli det. Jag vill inte ens skämta om att jag är det alldeles för ofta.
Jag ser fram emot att gå ut och äta, att gå och lägga mig tidigt på vardagarna och planerar att i veckan inviga min nya mixer med att försöka mig på en gazpacho.

Till råga på allt har jag slutat gå på Ung-möten av den orsaken att jag är rädd för de nyanställda. Varför? De är så unga. Så små. Så fruktansvärt respektlösa mot oss äldre som vill ha frisk luft och en sansad ljudnivå på våra måndagsmöten.

Jag funderar på att fylla frysen med sojakorv och andra vegetariska produkter för att det är nyttigare än vanlig korv.

Är det det här folk kallar mognad?