F-Word
Onsdag;
Igår var jag inte i skolan.
Idag fick jag besök just där.
Sedan jag kom hem har jag mest ätit, läst Harry Potter (hej min gamla kärlek) och letat studentklänning. En uppgift som känns nästan omöjlig om jag ska vara ärlig. Jag vet inte om jag vill ha en vit klänning eller inte. Färg är ju så mycket roligare och faktiskt mer användbart.
Tur att det är rätt lång tid kvar.
Nu tänker jag analysera mig själv och världen lite. Jess, du behöver inte läsa om du inte vill.
Jag trodde aldrig
att jag skulle behöva vända mig om. Patetiskt leta efter något att fixera blicken på. Jag trodde inte
att jag skulle anstränga mig såhär mycket för att undvika samma ögon som jag, för inte så länge sedan, letade efter i folkmassorna. Jag trodde inte att jag skulle låta det komma åt mig på det här sättet.
Man genomskådar mig, eller hur? Alla kan säkert se hur mina näthinnor ärrats av att jag stirrat mig blind på illusioner.
Egentligen är jag större än det här. Egentligen, är jag större än någon kan tänka sig.
Hur kan det då borra sig så långt in i mig? Hur kan det lägga sina små ägg och nära sig på känslor jag helst vill förtränga?
Jag vände mig om.
För det jag fått är inte värt något, det har aldrig egentligen funnits eller varit mitt.
F-Word F-Word pardon my french but it's BS ...
Igår var jag inte i skolan.
Idag fick jag besök just där.
Sedan jag kom hem har jag mest ätit, läst Harry Potter (hej min gamla kärlek) och letat studentklänning. En uppgift som känns nästan omöjlig om jag ska vara ärlig. Jag vet inte om jag vill ha en vit klänning eller inte. Färg är ju så mycket roligare och faktiskt mer användbart.
Tur att det är rätt lång tid kvar.
Nu tänker jag analysera mig själv och världen lite. Jess, du behöver inte läsa om du inte vill.
Jag trodde aldrig
att jag skulle behöva vända mig om. Patetiskt leta efter något att fixera blicken på. Jag trodde inte
att jag skulle anstränga mig såhär mycket för att undvika samma ögon som jag, för inte så länge sedan, letade efter i folkmassorna. Jag trodde inte att jag skulle låta det komma åt mig på det här sättet.
Man genomskådar mig, eller hur? Alla kan säkert se hur mina näthinnor ärrats av att jag stirrat mig blind på illusioner.
Egentligen är jag större än det här. Egentligen, är jag större än någon kan tänka sig.
Hur kan det då borra sig så långt in i mig? Hur kan det lägga sina små ägg och nära sig på känslor jag helst vill förtränga?
Jag vände mig om.
För det jag fått är inte värt något, det har aldrig egentligen funnits eller varit mitt.
F-Word F-Word pardon my french but it's BS ...
Kommentarer
Trackback